Kanderade blommor
Några söta tips

Kanderade blommor
är läckert att dekorera tårtor och desserter med.
Gör så här:
Plocka torra, fina blommor t ex syrén, viol eller rosor. Doppa eller pensla blombladen med äggvita. Doppa dem därefter i finkornigt strösocker.

Glasyr

För att få glasyren på kakor att fästa bra och inte rinna bort skall man först dofta florsocker över kakan innan man brer
över glasyren.


Baka småkakor
Råd & tips

Småkakor kan vara många sorters kakor men vanligast är nog ändå mördegskakan. Som t ex Uppåkrakakor, Syltkakor, Brysselkex, Finska pinnar, Bondkakor mm.Förr (innan vedspisen med sin lilla ugn blev vanlig) kokades kakor i fett, som klenäter och munkar. Eller så gräddade man gorån i fint utsirade järn över öppen eld. Kringlor och pepparkakor tillhör de bakverk som tidigast dyker upp i gamla kokböcker.En småkaka är oftast både godast och vackrast om den görs liten och nätt.Kakbak är kemi – var noggrann och följ receptet. Det bästa är egentligen att väga allt.
Tillsätt inte riktigt allt mjöl på en gång. Spara lite till utbakningen.
Att grädda en provkaka innan allt mjöl tillsätts är ofta en bra idé.Ta fram alla ingredienser innan baket – bättre att i tid upptäcka om något ev saknas.Mät upp mjölet luftigt i ett mått. Om mjölet packas i ett mått blir det lätt för mycket.
För mycket mjöl ger hårda kakor.
För lite mjöl ger kakor som flyter ut.Skall smöret vara rumsvarmt kan man skiva det tunt – då blir det snabbare mjukt. Eller köra det kort tid på låg effekt i mikron.Ägg kan variera mycket i storlek. Recept brukar utgå från normalstora ägg som väger 53-63 g. Är äggen större kanske det behövs lite mera mjöl.I småkakor använder man olika sorters jäsmedel för olika resultat.
Bakpulver – passar i både mjuka och hårda kakor.
Bikarbonat – ger brun färg.(I mjuka kakor bör bikarbonat användas ihop med en syrlig ingrediens, som t ex gräddfilen i en mjuk pepparkaka.) Kan bytas ut mot dubbelt så mycket bakpulver.
Hjorthornssalt – används i drömmar som skall bli riktigt spröda. Kan bytas ut mot dubbelt så mycket bakpulver.
1 tsk bikarbonat = 2 tsk bakpulver
1 tsk hjorthornssalt = 2 tsk bakpulverLåt en mördeg vila i kyl ett par timmar så går den lättare att baka ut.En kakdeg kan förvaras ogräddad i kylen i 1-2 veckor, eller i frysen 2-3 månader. Praktiskt att ha en deg till bondkakor eller skurna pepparkakor (degen rullas till en rulle och sveps in i aluminiumfolie) i kyl eller frys.Tänk på att ugnar är olika och att gräddningstider kan variera.

Låt nygräddade kakor svalna på galler. Låt dem bli kalla innan de förpackas i burkar.


Felsökningsschema för jäsdegar

Vad kan det bero på om

...brödet smular
- det innehåller för mycket grovt mjöl
- det innehåller för lite fett
- degen har jäst för mycket


...brödet blir tungt
- degen är för dåligt blandad
- degen har jäst för mycket
- degen har varit för varm
- degen har arbetats för lite på bakborde
t

...brödet får degrand
- ugnsvärmen har varit för låg
- brödet är inte färdiggräddat
- brödet skars upp innan det svalnat


...brödet jäser på bredden
- jäsplatsen har varit för varm
- degen har arbetats för lite
- degen innehåller för lite mjöl


... brödet spricker
- det har jäst upp för lite före gräddningen
- degen är dåligt blandad
- degen innehåller för mycket mjöl
- ugnsvärmen har varit för hög

BRA ATT VETA
* Förvara bröd och kakor av olika sort var för sig.
* Bröd och kakor skall svalna innan de förpackas.
* Förvara bröd och kakor i rumstemperatur, + 20°, eller djupfrys i rena plastpåsar.
* När man tinar bröd och kakor: Småkakor och bröd som skall ha hård, spröd skorpa tinas utan förpackning. Andra sorters bröd och kakor kan tinas i förpackningen i rumstemperatur.
* Tining av stora matbröd kan ta 5-8 timmar medan rulltårtor, vetebullar och småkakor tinar på ca en halv timme.
* Man kan tina bröd i mikrovågsugn. Svep då in brödet i hushållspapper och tina på låg eller medeleffekt.

Bild på deg Tipset!

Färsk jäst skall lösas i degvätska eller smulas bland övriga ingredienser. Rör aldrig ut jäst med socker! Socker och salt sätter fart på jästsvamparna, som kan förlora den kraft de behöver för degjäsningen.

Matfett bör ligga framme i rumstemperatur ca en halv timme före användning. Då har det fått full arom, är lätt att breda på degen och kan även klickas ner vid degberedning.

ATT BAKA MED MJÖLRESTER

Låt oss börja med en liten gnutta mjölinformation.
Vetemjölet har bästa bakförmågan och vill du ha höga porösa bröd skall 50% vara vetemjöl.

Vetemjöl Special är ett extra proteinrikt mjöl som endast används till matbröd och som ger höga luftiga bröd samt passar utmärkt att blanda med allehanda fröer, kross och gryn.
Rågmjöl, grovmalt eller fint, har rik smak och arom och ger ett mörkare bröd.

Grahamsmjöl är ett fullkornsmjöl malt av hela vetekorn.

Rågmjöl, liksom grahamsmjöl, skållar man för att få saftigare och mera hållbart bröd. Skållning är precis som det låter. Man häller helt enkelt kokande vatten på mjölet. Men, det kräver planering, för skållningen skall stå tills den svalnar, helst till nästa dag, för att ge det godaste brödet.

Kornmjöl använder man till både hårda och mjuka tunnbröd, eftersom det saknar förmåga att bilda gluten och ger platta bröd.

Härutöver finns olika mjölblandningar som t ex Rågsikt, som är 40% siktat rågmjöl och 60% siktat vetemjöl samt olika Lantbröds- och Matbrödsmjölblandningar.

 

Lite smått och gott om goda bakverk!

Varifrån kommer de och hur har de fått sitt namn?

Oscar II tårta :
I boken "Tårtor, bakelser desserter" av Lundgren/Schnitzer kan man läsa:

Kung Oscar II:s namn är förknippat med flera maträtter. Främst kanske ”Filé Oscar” som anrättades till kungens ära vid utställningen 1897. Oscar II:s tårta komponerades kanske till någon av de många kungliga invigningsbanketter som var utmärkande för den oskarianska tiden.

Toscakaka :
Enligt ”Vår Bakbok”, Kfs provkök- Tosca är namnet på en opera av Puccini som hade premiär vid sekelskiftet. Operan har troligen gett namnet åt den Toscakaka/Toscatårta som finns i svenska kokböcker från 1930-talet. Den rådande avskalade funkisstilen satte sin prägel också på bakverken. Att koka en smet av mandel, smör och grädde har orientaliskt ursprung. I mitten av 1800-talet förekom mandelsmeten även i Schweiz. Cirka 50 år senare introducerades den i vårt land, även om det dröjde innan tårtan fick sitt nuvarande namn.

Radiokaka :
Kärt barn har många namn. Denna kaka kallas även Ischokladkaka, Kexkaka, lördagskaka och Källarkaka- för att nämna några namn, enligt ”Sju sorters kakor” ICAförlaget. I ”Nostalgiboken” av Triberg/Kallhed har Lena född 1943 skrivit följande” Till Hylands Karusellen på lördagarna gjorde mamma radiokaka. När den stått framme i rummet en stund blev den alltid kladdig och svåräten. Radiokakans ränder såg ut som framsidan av en transistorradio. Mariekex, choklad och kokosfett är kanske inte den nyttigaste kombinationen man kan tänka sig, men gott är det! Nu brukar jag göra den till jul istället för ischoklad.”

Kronans kaka :
"Vår Bakbok" – I nödtider blandade man ofta potatis i bröd och kakor. Potatisstärkelsen ersatte en del av mjölet och gjorde bakverket saftigt. Från början av 1800-talet finns många tyska recept där potatis ingår. De nådde vårt land i slutet av århundradet. Kronans kaka publicerades första gången 1903, i första upplagan av Hemmets kokbok. Kallas också Drottningtårta.

Vaniljhjärtan :
I "Vår Bakbok" kan man läsa följande Vaniljhjärtan eller Norska linser är två olika former av samma kaka. I Norge är de runda som linser och kallas bara linser. I Sverige bakas de numera oftast i hjärtformar men även veckade bakelseformar går bra att använda. I Prinsessornas kokbok från 1913 är receptet på Norska linser märkt av en stjärna, vilket betyder att de var särskilt omtyckta. Kakan är lite blek och oansenlig, men innanför det spröda vitpudrade degskalet döljs en len och god vaniljkräm.

Mazarin :
Är en bakelse av 1600- och 1700-talstyp, dvs. gjord som en liten pastej med mördegsskal och fylld med en mandelsmakande massa och övertäckt med glasyr. Sambandet med en italiensk-franske statsmannen med samma namn är oklart men hävdas av många – skriver Jan-Öjvind Swahn i ”Mathistorisk uppslagsbok”.




©2006 Hembakningsrådet, Box 7040, 402 31 Göteborg
Telefon/fax 031- 24 50 14
Sitemap